Igår har jag varit vaken mycket längre än jag brukar.
Anledningen till det stavas The Departed.
Sjukt bra film. Helt klart värt att sabba hela dygnsrytmen för att få en dos meningsfullt våld och jag menar meningsfullt. Hur bra som helst, jag upplever dock vissa svårigheter i att beskriva varför den var så bra. Något jag helt och hållet håller mitt ovanliga nattsuddande ansvarigt för. Ni vet ibland gillar man människor i filmer jättemycket och blir ledsen om de skulle dö och ibland ogillar man karaktärer väldigt starkt och sitter och önskar att de skulle dö, ungefär så sammanfattar jag filmen. Det och jag är glad att jag inte är en irish cop eller liknande, skulle troligen sluta med att reade ut mig på ett eller annat sätt.
Nu när jag tänker på det inser jag att jag nog missat budskapet i filmen. Eftersom jag utgår från att jag inte skulle göra det hittar jag på ett eget= Life´s a bitch & then you die… varken mer eller mindre. Så får det bli trots att en tanke om att det var en budskapslös film vars enda mening var att vara cool (vilket den lyckas bra med) pockar i reptilhjärnan, kanske. Kanske var den bara en samtidsskildring, då kan folk komma undan med det mesta. Äh, oavsett 2,5 välspenderade timmar.
/n
